och båten var i sjön. Tuba fick snabbt svar att alla var intresserade. Flera av medlemmarna föreslog också mer eller mindre fantasirika aktiviteter, restauranger och andra saker att lägga in på programmet för denna afton. Tuba igen:

BB!

Tack för alla fina motförslag. Nu är det jag som sitter vid ratten och
som innehavare av kassan tar jag på mig att bestämma fokus för detta
evenemang. Övriga är välkomna att inbjuda till andra tillställningar, t ex helg i Göteborg, Whiskeyprovning, kroppstvagning med knytkalas. Allt i enlighet med principen "nu får en person välja gatuhörn att spela på i en stad i Tyskland".

I somras tog t ex någon annan än jag tillfället i akt att bjuda hem alla till min veranda. Det var ju trevligt.

Härmed inbjuder jag er att inmundiga en avsmakningsmeny med tillhörande
vinmeny på en restaurang i Stockholm som jag väljer. Ni får möjlighet
att komma med förslag. Jag gjort detsamma tidigare i annat sällskap på Alex Vinbar, Bon Lloc samt Paul & Norbert, alla med lyckat resultat och mer eller mindre stort hål i någon annans plånbok...

Vad som återstår för er är att återkomma till mig om föreslagna tidpunkt är att föredra, dvs fredagen den 18/1 kl 1800. Ni kan också välja att förkasta hela förslaget och i stället låta mig uppsöka andra kamrater i samma syfte.

Vänligen

Eder penningpung - Tuba

Den förväntade reaktionen med ännu mer förslag på alternativ, uppmaningar att köpa vykort och frågor var närmaste toalett finns etc, dvs. bandets normala sätt att reagera, uteblev. Istället svarade så gott som samtliga genast snällt och fint att det gick bra och accepterade helt enkelt hela paketet med Tuba vid ratten. Tuba lät nu aningen förvånad:

Sådärja.
Här tar man sig ton och alla går upp i Givakt!
Ser bra ut. Då gäller det bara att locka upp Göteborgarn.

Sturmbahnmeister

Det hela verkade arta sig fint. Världens långsammaste dixielandorkester kunde fira jul i lugn och ro och samtidigt se fram emot en vinterns höjdpunkt senare i januari.

Julen kom och julen gick. Och sen hände det som brukar hända: Jögen tog över. Jögen tog som vanligt över initiativet och trakasserade sin granne som är kock med mejl och instruktioner på härligt kaosmässigt Dixie Dream-vis. Inga pekpinnar om vad vi vill äta utan istället en lång rad mer eller mindre otydliga bilder och minnesfragment från våra olika resor i Europa under årens lopp. 

Johan, som kocken heter, antog utmaningen och den 18 januari 2002 var det dags. Omkring halv fyra denna fredag började Brodde bli otålig och ringde mig (BoB) för att ordna förfest. Vi träffades på Karlaplan och gick till Tudor Arms och drack Guiness. Tuba ringde och sa att vi skulle hålla igen på Guinessarna så att vi inte blev för mätta. Mats lät hälsa via SMS att han hellre ägnade fredagskvällen med någon Clas Ohlsson...antagligen någon mountainbikesnubbe från Götet. 

Vi bestämde oss för att lyda Tubas råd och stegade så mot Karlavägen 110. För en gångs skull verkade det som om några i bandet skulle komma i tid! Tuba anslöt vid tunnelbanan. Vi promenerade under träden på Karlavägen i lätt regn och konstaterade att ingen hade träffat Brodde sedan förra årsmötet på Tubas veranda i Spånga på nationaldagan 2001. 

När vi var vid Karlavägen 108 fick vi via ännu ett SMS reda på att Jögen skulle anlända Karlaplan om 5... Vi svarade att vi nu satt på Die Ecke, DixieDreams normala mötesplats, men Jögen gick inte på den lätte. 

När vi kom fram till Karlavägen 110 stod Åtting där och huttrade i regnet. Vi stod en stund och gjorde på känt Dixie Dream-manér ingenting, men bestämde oss sedan för att gå in. Vi var tvugna att kontrollera på visitkorten i stället på garderobsdisken att vi var på rätt ställe. Jodå, det här var restaurang Spring. Se hur kvällen fortsättningsvis utvecklade sig på följande bilder...